Hur uppstår fobier freud
•
Fobi
- Den här artikeln handlar om den psykiatriska termen fobi. För andra betydelser, se -fobi.
Fobi (av grekiska φόβος, fobos, "fruktan, skräck") kallas en stark upplevelse av rädsla, starkt obehag, skräck eller stark äckelkänsla som återkommande infinner sig då en person ställs inför, eller riskerar att ställas inför, ett visst objekt eller en viss situation som personen hyser stark aversion mot.[1] För att betraktas som en fobi måste den negativa känsla som upplevs vid eller inför exponeringen vara orimlig eller överdriven i intensitet. Det handlar alltså t.ex. endera om att personen reagerar med rädsla eller skräck inför ett objekt eller en situation som vanligtvis inte alls eller inte alltid betraktas som farligt, eller att den rädsla, skräck som uppkommer är överdrivet intensiv.[2] Personer som lider av fobi försöker i stor utsträckning undvika vissa situationer på grund av rädslan eller skräcken att stöta på objektet som personen är rädd, h
•
Symptomneuros
I vårt omedvetna döljer sig en mängd olika upplevelser och även om vi inte känner till dem så påverkar de oss i vårt vardagliga liv. En symptomneuros uppstår då något väldigt traumatiskt hänt oss och vi använt oss av olika försvarsmekanismer för att hålla den psykiska smärtan i schakt. Minnet av traumat är förträngt men händelsen ger oss olika symptom som vi upplever som handikappande. Exempel på symptomneuroser är ångest, depression, missbruk, fobier och tvångstankar.
Om vi tar Eva som exempel hon upplever att hon lider av hissfobi, alltså en obefogad och stark rädsla för hissar. Varje gång hon ska hälsa på sin dotter får hon lov att gå upp för 5 trappor eftersom hon inte klarar av att gå in i det trånga utrymmet. Enligt ett psykodynamiskt perspektiv är problemet egentligen inte hissen utan en icke bearbetad händelse i Evas tidigare liv. När Eva var liten blev hennes mamma arg på henne och stängde in henne i ett litet utrymme vilket skrämde Eva och gav henne oerhörd
•
Psykoanalys
Psykoanalys som teori och perspektiv inom psykologin och psykiatrin.
Psykoanalys är en riktning inom psykologin där fokus ligger på det omedvetnas betydelse för beteendet. Psykoanalysen är nära förknippad med Sigmund Freud och dennes teori om detet, jaget och överjaget. Som terapiform har psykoanalys ofta samma innebörd som psykodynamisk terapi (PDT).
Psykoanalys sammanfattning:
Det psykoanalytiska perspektivet vänder sig bort från det biologiska och medicinska sättet att angripa mentala problem. Psykoanalysen är främst tolkande, med intellektuella och humanistiska sidor. Fokus ligger inte så mycket på klassificering av tillstånd och uppställa symtom som på att analysera kring symtomens existens.
Sigmund Freud
Den österrikiske läkaren Sigmund Freud var den som lanserade psykoanalysen i slutet av 1800-talet, ibland anges året 1895 som en startpunkt i samband med Freuds första drömtolkning. Enligt Freud styrs vi inte främst av vårt medvetandes förnuft utan av dr