Hur gammalt är skåne
•
Skåne
- För andra betydelser, se Skåne (olika betydelser).
Skåne är Sveriges sydligaste landskap. Landskapet består till största delen av den halvö som utgör Skandinaviska halvöns sydligaste spets. I norr begränsas landskapet av Halland och Småland, i öster av Blekinge och Östersjön, i söder av Östersjön och i väster av det smala Öresund som skiljer Skåne från Danmark samt Kattegatt som är ett bihav till Nordsjön. Skåne utgör, tillsammans med de danska öarna Själland, Lolland, Falster, Møn och Bornholm, den transnationella Öresundsregionen.[3]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Namnet återfinns i engelsk litteratur från 890-talet (scon*g), på runstenar från 1000-talet (Skanö) och i den fornisländska litteraturen (Skaney, där ey betyder ö). Ursprungsformen har antagits vara ett urgermansktskadinawi, med förleden skada och efterleden awi 'land vid vatten, land helt eller delvis omgivet av vatten; ö'. Namnet kan syfta på Falsterbo
•
Funderingar kring Skånes historia
- Per Olov Ganrot -
I skolan på 1940-talet lärde jag att Skåne för länge sedan tillhört Danmark, Sveriges ”ärkefiende”. Genom tåget över isen rättade Karl X Gustav till detta missförhållande och gav Sverige ”naturliga gränser”. Danskarna försökte återta Skåne, men blev slagna av hjältemodiga svenskar. Första gången skedde det vid Lund, under den unge och tappre Karl XI, och andra gången vid Helsingborg, då Magnus Stenbock avgjorde saken. Vad skåningarna tyckte hörde jag inte mycket om, utom att de snart fann sig till rätta, tack vare kloka och förstående svenska makthavare. Några skurkar, som kallades snapphanar, ställde dock till besvär för svenskarna, men blev rättvist infångade och avrättade. Detta, och ”Stenbocks kurir” • Skåne kan sägas utgöra intensitetscentrum för de sydsvenska dialektdragen. Ett annat sätt att uttrycka saken är att landskapet tillsammans med den danska ön Bornholm – där den östdanska dialekten bornholmska talas – utgör ett övergångsområde mellan sydsvenska och själländska dialekter. De traditionella skånska dialekterna, Skånemålen, talades inte bara i Skåne utan även i vissa angränsande områden i Småland (socknarna Markaryd och Hallaryd) och Blekinge (Listers härad, det vill säga Blekinge väster om Mörrumsån). Det enskilda dialektdrag denna avgränsning av Skånemålen baseras på är den medeltida utvecklingen av konsonanterna p, t och k till b, d och g i ord som gap, mat och rak (gab, mad, rag). (Denna utveckling finns även i dialekterna i Halland och Bohuslän, men i väster dras gränsen pragmatiskt längs Skånes nordgräns.) Tillsammans med Bornholm utgör Skånemålsområdet historiskt sett det östdanska dialektområdet. Åtminstone i ett historiskt danskt p
Skåne