Hur är förloppet
•
Svårighetsgrad och förlopp
Enligt de senaste publicerade riktlinjerna i Journal Of Child And Adolescent Psychopharmacology (Volume 27, Number 7, 2017) kan PANS delas in i olika grader och förlopp som sedan vägleder behandlingsalternativen.
”Vid många autoimmuna/inflammatoriska sjukdomar gäller att den kliniska presentationen (symtombilden) och det observerade sjukdomsförloppet styr den behandling man väljer för den individuella patienten, vilket också gäller för PANS och PANDAS som har varierande kliniska symtombilder och varierande sjukdomsförlopp.”
Frankovich J et al. Clinical Management of Pediatric Acute-Onset Neuropsychiatric Syndrome: Part II—Use of Immunomodulatory Therapies. Journal Of Child And Adolescent Psychopharmacology. Volume 27, Number 7, 2017. Vår översättning.
Typer av svårighetsgrad
”Mild” PANS/PANDAS
Definition: Barnen har kliniskt signifikanta symtom och uppenbara funktionsnedsättningar men de begränsas till vissa situationer och/eller
•
Symtom vid multipel skleros (MS)
Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan.
Symtomen vid MS varierar mer från dag till dag än vid någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns ofta varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet (fatigue) eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symtomet.
Exempel på symtom vid MS:
Vid MS kan man få några eller flera av symtomen i listan. Symtomen varierar beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår. Alla symtom nedan kan bero på andra orsaker än MS. D
•
Stress och förloppet vid utmattningssyndrom
Stress är en del av livet och får man bara tillräckligt med återhämtning är stressbelastningen inte farligt. Men vid långvarig stressbelastning och otillräcklig återhämtning kan det finns risk för att utveckla ett utmattningssyndrom.
Stress
Stress är en livsviktig kroppslig funktion som startar när vi behöver mobilisera energi. Det kan vara en positiv kraft som hjälper oss prestera i krävande situationer. När vi ställs inför utmaningar – alltifrån en presentation på jobbet, ett prov i skolan till att lära sig någonting nytt eller delta i en tävling – kan stressreaktionen bidra till att vi fokuserar och presterar bättre, vi får det där lilla extra när det behövs.
Vid en stressreaktion aktiveras kroppens autonoma nervsystem som reglerar till exempel andning, puls och blodtryck. Den så kallade HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjurebarken) som leder till utsöndring av stresshormonet kortisol aktiveras också. Vid ett stresspåslag känner v