Hur har klimatet ändrats
•
Vad händer med klimatet?
Det är svårt att överskatta klimathotet. Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna får katastrofala följder, som global avsmältning av glaciärer, höjda havsnivåer, fler och mer intensiva extremväder som perioder av extremhetta, torka, skyfall, stormar som i sin tur ökar risken för följder som skogsbränder och översvämningar. De fattigaste och mest sårbara människorna på vår planet drabbas hårt, bland annat på grund av hotad livsmedelsproduktion, men även vi i Sverige kommer att drabbas allt oftare. Därtill hotas viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem. Nu räknas varje tiondels grad. Här kan du läsa mer om klimatförändringarna, människans påverkan och vilka lösningar WWF tror på.
Klimatförändringarna går allt snabbare
Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfä
•
Klimatförändringarnas
Konsekvenser
Hur stora och snabba klimatförändringarna och dess konsekvenser blir är väldigt beroende av hur mycket vi minskar utsläppen i närtid, enligt FNs klimatpanel IPCC. Utsläppen leder till att vår planet blir varmare och forskningen visar att de flesta extrema klimatförändringar kommer att öka i takt med att temperaturen gör det.
Konsekvenser av global uppvärmning
Konsekvenserna av en global uppvärmning kommer leda allvarliga konsekvenser för oss människor och för allt levande på vår jord. Det vet vi och ser redan nu hur risken ökar för extremväder och andra effekter, som i sin tur påverkar oss på många betydande sätt. Till exempel påverkar det var vi kommer kunna bo och resa längre fram, hur vår tillgång till energi, vatten, mat och jordbruk säkerställs och prissätts.
Världens länder genom globala avtal har lovat att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, men de åtgärder som hittills satts in är långt ifrån tillräckliga. Krafttag h
•
Den främsta orsaken till klimatförändringarna är växthuseffekten. Vissa gaser i jordens atmosfär fungerar som glaset i ett växthus genom att släppa igenom solstrålningen och förhindra att värmen reflekteras ut i rymden igen. På så vis värms jorden upp.
Många av dessa växthusgaser förekommer naturligt, men människans verksamhet ökar halterna av framför allt
- koldioxid (CO2)
- metan
- dikväveoxid
- fluorerade gaser.
Koldioxid från människors verksamhet är den gas som bidrar mest till den globala uppvärmningen. År 2020 var halten i atmosfären 48 procent högre än före industrialiseringen (före 1750).
Andra växthusgaser släpps ut i mindre mängd. Metan är en mer kraftfull växthusgas än koldioxid, men har kortare livslängd i atmosfären. Dikväveoxid är precis som koldioxid en långlivad växthusgas som ansamlas i atmosfären under tiotals eller hundratals år. Andra föroreningar än växthusgaser, till exempel aerosoler som sot, har andra uppvärmnings- och avkylningseffekter och försämra