Hur länge lever rökare
•
Passiv rökning
PUBLICERAT: 2011-02-24
Det finns ett användbart biologiskt mått på passiv rökning. Det heter kotinin och är en nedbrytningsprodukt av nikotinet. Kotinin kan spåras i kroppen upp till en vecka efter det att en icke rökare senast utsattes för tobaksrök.
- När en cigarett brinner sprider den cirka 7 000kemiska ämnen. Ett 50-tal av dem är cancerframkallande eller misstänks framkalla cancer. Ett par av dem är totalförbjudna i svenska arbetsmiljöer av arbetarskyddsstyrelsen – utom när de produceras av cigarettrökare. Ämnena heter betanaftylamin och 4-aminodifenyl.
Den rök som går ut i omgivningen kallas sidorök. Den innehåller fler partiklar än den s k huvudrök som rökaren drar in. Mängden partiklar och nikotin är dubbelt så stor per volymenhet än den rökaren drar i sig. Det beror på att cigaretten brinner sämre mellan puffarna. Då sjunker temperaturen och förbränningen minskar. När rökaren suger in rök ökar draget, temperaturen stiger och förbränningen blir effekt
•
Rökare lever tio år kortare än andra
Uppdaterad 2013-02-25 | Publicerad 2013-01-24
Stockholm. Rökare förlorar i genomsnitt tio år av sina liv, jämfört med personer som aldrig rökt.
Den slutsatsen drar forskare från flera länder efter att ha följt upp 200 000 amerikaner som intervjuades om sina tobaksvanor mellan 1997 och 2004.
Det visade sig att risken att dö i förtid, oavsett orsak, var cirka tre gånger högre för rökare än för dem som aldrig hade rökt. Den förväntade livslängden kortades med i genomsnitt tio år för rökarna.
Vuxna som hade slutat att röka när de var mellan 25-34, 35-44 eller 45-54 år gamla "tjänade" tio, nio respektive sex levnadsår, jämfört med dem som inte slutade.
Resultaten, som publiceras i New England Journal of Medicine, går hand i hand med en stor brittisk studie som nyligen publicerades i The Lancet. Denna visade också att rökare i snitt lever ett drygt decennium kortare än andra och att det finns mycket att vinna på att sluta.
TT
•
Tobak
Att röka är ett av de största hoten man kan utsätta sin kropp för och globalt sett är rökning den enskilt största riskfaktorn för ohälsa och förtida död. Tobaksrökning orsakar en rad sjukdomar, framför allt i våra hjärtan, kärl och lungor.
Det är inte bara den som röker som drabbas. Passiv rökning kan orsaka astma hos barn och barn till mödrar som rökt under graviditeten föds med trängre luftrör.
Rökning och hjärt-kärlsjukdom
Tobaksröken har en negativ påverkan på hjärta och kärl och cirka 2 500 årliga dödsfall i hjärtinfarkt och stroke beräknas bero på rökning.
Kolmonoxiden i tobaksröken blockerar de röda blodkropparna och minskar därmed kroppens förmåga att ta upp syre, vilket gör det svårare för hjärtat att arbeta.
Nikotinet i tobaken höjer blodtrycket och ökar pulsen.
Andra skadliga ämnen i tobaken sätter igång de mekanismer som resulterar i åderförfettning, ateroskleros. Åderförfettning ökar risken för kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke och fönstertittarsjuka. Åderf