Hur är vegetationen i
•
Unik klimatmodellering med vegetation i fokus
Det är första gången som vegetation och markanvändning, och i synnerhet på den här detaljerade nivån, finns med i den klimatmodellering som görs inom EC-Earth, en global klimat- och jordsystemsmodell där forskare från Lunds universitet är delaktiga.
– Nu kan vi göra riktade experiment för att förstå vilken betydelse markanvändning och dynamisk vegetation har för det globala klimatet, säger Paul Miller, lektor vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet och forskare på Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, i Lund.
Klimatet påverkar växtligheten – och växtligheten klimatet
Vegetationen, eller växtligheten på jorden, påverkas när klimatet förändras. Men växtligheten påverkar i sin tur också klimatet. Dels handlar det om olika fysikaliska processer, som till exempel avdunstning och reflektionsförmåga. Dessa varierar beroende på typ av växtlighet i ett område. När det snöar kan till exempel en
•
Vegetation
Vegetation är en allmän term för växtlivet i ett område. Det syftar på hur marken täcks av växter. Vegetationen utgör den dominerande delen av den landbaserade delen av biosfären.
Vegetationen har flera funktioner som är helt nödvändiga för biosfären, från mikronivå till globala processer.
- Vegetationen reglerar intensiteten i flera biogeokemiska cykler (kretslopp). De viktigaste av dessa är vatten-, kol- och kväve-cyklerna. Den är också viktig för den globala energibalansen. Sådana cykler är viktiga, inte bara för de globala spridningsmönstren för olika vegetationstyper, utan också för formandet av klimatet.
- Vegetationen har avgörande betydelse för formandet av jordmånen (myllan), bland annat för dess djup, kemiska sammansättning och mekaniska egenskaper. Detta har i sin tur djupa återverkningar på vegetationen och påverkar till exempel dess artsammansättning och produktivitet.
- Vegetationen utgör livsrum och energikälla för djurlivet.
- Vegetationen har central
•
Klimatets förändringar över tiden
Vår kännedom om de globala klimatvariationerna under kvartärtiden, den geologiska period som inleddes för cirka 2,5 miljoner år sedan, kommer i stor utsträckning från sedimentkärnor som är provtagna från världshavens bottnar. Dessutom finns det resultat som visar hur klimatet förändrats på detta tidsperspektiv från studier av iskärnor som har borrats upp från inlandsisarna på Grönland och Antarktis.
Variationerna i klimatet under de senaste 2,5 miljoner åren har omfattat kalla istider (glacialer) och varmare mellanistider (interglacialer). Speciellt under de senaste 900 000 åren har amplituden på klimatvariationerna ökat, det vill säga växlingarna mellan varmt och kallt har förstärkts. Under istiderna har inlandsisarna tidvis nått ner till de nordliga delarna av Tyskland och Pol