Hur fick kvinnor rösträtt
•
Kvinnlig rösträtt i Sverige
Kvinnlig rösträtt tillämpades första gången i Sverige under frihetstiden (1718–1772), då en viss kategori kvinnor hade en begränsad form av rösträtt, som sedan avskaffades.[1]
Kvinnors rätt att rösta väckte stor debatt i slutet av 1800-talet. Fredrik Theodor Borg lade fram en motion för kvinnlig rösträtt i riksdagen 1884, men den röstades ner med röstsiffrorna 53 mot 44. Även 1912 lades det fram ett lagförslag, som också röstades ner. Först 1919 gick slutligen ett lagförslag igenom, och andrakammarvalet 1921 blev därefter det första val i Sverige där allmän rösträtt för kvinnor praktiserades.
Kvinnlig rösträtt under frihetstiden
[redigera | redigera wikitext]Tillämpningen av rösträtten under frihetstiden 1718–1772 var inte enhetlig, och lokala variationer förekom.[2] Lokala val hölls, där man på landsbygden valde präster till församlingarna, och i städerna borgmästare. Det hölls också riksdagsval, där företrädare till Sveriges ståndsrik
•
Kvinnlig rösträtt i Sverige och världen
Rösträtten har länge varit en exklusiv rättighet för en begränsad del av befolkningen. Det var framför i slutet av 1800-talet och under 1900-talet som en bredare rösträttsrörelse började ta form och kvinnor i olika delar av världen började organisera sig för att kräva sina rättigheter.
Kampen för kvinnlig rösträtt var inte bara en fråga om politisk representation utan också en fråga om grundläggande jämlikhet och människovärde.
Kvinnlig rösträtt i Sverige
I Sverige var kampen för kvinnlig rösträtt intensiv. Kvinnor som Elin Wägner, Anna Whitlock, Else Kleen och Frida Sténhoff var centrala figurer i rösträttsrörelsen. Frågan om den kvinnliga rösträtten fick inte ta plats i riksdagen vilket ledde till att Landsföreningen för kvinnans politiska rätt skapade en namninsamling till stöd för kvinnlig rösträtt år 1913. Trots att kvinnor organiserade sig runt om i landet var motreaktionerna hårda: ”kvinnor var inte tillräckligt intresserade eller
•
Kakor på scb.se
Förändringarna i samband med 1921 års riksdagsval resulterade i att antalet röstberättigade i Sverige ökade från 1,2 till 3,2 miljoner. Trots att fler kvinnor än män nu fick rösta utgjorde männen majoriteten av de röstande. Endast 47 procent av de kvinnliga röstberättigade deltog i valet, medan 62 procent av männen röstade.
Män i majoritet till 1960-talet
Skillnaden i valdeltagande mellan män och kvinnor minskade stadigt efter 1921. Då, i valet 1921, var skillnaden mellan män och kvinnor 15 procentenheter. Cirka tjugo år senare, i riksdagsvalet 1940, skilde det knappt fem och 1960 var skillnaden bara drygt två procentenheter, då 85 procent av kvinnorna och 87 procent av männen röstade.
– Faktum är att majoriteten som röstade i riksdagsvalet 1960 var kvinnor, men detta berodde på att det fanns fler kvinnor än män i befolkningen och bland de röstberättigade. Valdeltagandet var fortfarande något lägre bland kvinnor än bland män, säger Amanda Hansson, statistike