Hur smittspårar man

Smittspårning av patient med smittspårningspliktig STI måste göras av behandlande läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild smittspårningskompetens*.

Patienten är enligt smittskyddslagen skyldig att lämna de upplysningar hen kan lämna. Smittspårningen ska genomföras så fort som möjligt efter konstaterad sjukdom (smittspårning kan i vissa fall göras innan provsvar kommer, men är provet sedan negativt ska smittspårningshandlingarna förstöras.)

*Särskild kompetens fås genom att genomgå en särskild utbildning i STI-smittspårning (arrangeras av Smittskydd Stockholm).

Smittspårning i korthet – gäller huvudsakligen klamydia

• Ha samtalet med patienten i enrum, eventuell partner ska inte vara med. Det är absolut olämpligt att använda partner eller anhörig som tolk vid smittspårning.
• Fråga patienten om personer som kan ha utsatts för smitta 12 månader bakåt i tiden, alternativt från och med när patienten senast lämnat prov. Inkludera även eventuella

  •

  De anmälningspliktiga sjukdomarna finns uppräknade på Folkhälsomyndighetens webbsida, se tabell 1 nedan.

  De anmälningspliktiga sjukdomar indelas i fem grupper: 

  • Allmänfarliga* (33 sjukdomar)

  • Av de allmänfarliga är fyra även samhällsfarliga (Ebola, Marburg, SARS, smittkoppor). Covid-19 upphörde att klassas som samhällsfarlig och allmänfarlig 1 april 2022. Marburgvirusinfektion klassades som samhällsfarlig sjukdom 4 oktober 2024.

  • Övriga anmälningspliktiga som även är smittspårningspliktiga(18 sjukdomar)

  • Övriga anmälningspliktiga som inte behöver smittspåras (20 sjukdomar).

  • Av dessa övriga anmälningspliktiga ska fem endast anmälas från laboratoriet:

    • Covid-19

    • Influensa (med undantag av zoonotisk influensa = ”fågelinfluensa”)

    • Rotavirusinfektion

    • Infektion med ESBL-bildande Enterobactereales (med undantag av fall med ESBL-CARBA-bildande Enterobactereales vilka ska anmälas kliniskt och smittspåras)

    • Infektion orsakad av "atypiska mykobakteri

      •

      Smittspårning är en viktig del i preventionsarbetet av smittsamma sjukdomar, inte bara av de sexuellt överförbara infektionerna utan också till exempel av tarminfektioner och luftvägsinfektioner. Flera anmälningspliktiga sjukdomar, utöver de som är allmänfarliga enligt smittskyddslagen, är därför också smittspårningspliktiga.

      Smittspårning innebär att försöka identifiera

      • smittkälla - av vad/vem personen har blivit smittad (till exempel annan person, livsmedel, djur, vatten)
      • smittväg - hur personen blivit smittad
      • vilka andra som kan ha smittats av samma smittkälla
      • till vilka smittan kan ha förts vidare.

      Syftet med smittspårningsarbetet är att stoppa/minimera fortsatt smittspridning.

      Behandlande läkare eller annan hälso-och sjukvårdspersonal med kompetens för uppgiften, ansvarar för att smittspårningen utförs.