Hur många meter borrhål
•
FRÅGOR OCH SVAR
Hur djupt måste man borra?
Man måste ofta borra ett flertal borrhål i berggrunden som är mellan 50-200 meter.
Varför måste man ibland borra fler än ett hål?
Är energibehovet stort räcker det ibland inte med ett borrhål. Då måste fler borras för att kunna uppnå önskad effekt. Alternativet är att borra djupare, men det är mer kostsamt. Alltså kan det vara mer ekonomiskt lönsamt att borra 2 hål om 100 meter än 1 hål på 200 meter.
Ibland borrar man lite snett, varför gör man så?
Då det bör vara ca 15-20 meter mellan borrhålen kan man ibland behöva borra lite snett bort från det rtidigare hålet. Dock så finns det andra anledningar till att man borrar snett. Beroende på hur grundvattnet är fördelat i aktuell berggrund kan det vara mycket effektivt att borra snett neråt, så kallat gradhål, för att därigenom skapa ett borrhål som har ett längre aktivt håldjup = längre sträcka av borrhålet som är i kontakt med grundvattnet.
Vad är borrkax?
Borrkax är gru
•
Tre vanliga myter om bergvärme
Kan värmen ta slut i ett bergvärmehål? Tar det lång tid att borra? Blir trädgården förstörd? Det cirkulerar en del myter runt bergvärme som vi tar chansen att motbevisa här.
Myt nr 1: Värmen kan ta slut i berget
Bergvärmepumpens energi består av solenergi som finns lagrad i marken, vilket är en miljövänlig energikälla. En vanlig missuppfattning är att bergvärmen kan ta slut, särskilt om många borrar för bergvärme i ett och samma bostadsområde.
Så är inte fallet. Så länge din bergvärmeanläggning är rätt dimensionerad kommer borrhålet att fortsätta leverera värme så länge du önskar. Återladdning sker både från ytan, när solen värmer, och underifrån, så kallad geotermisk värme.
Bra att tänka på
•
Bergvärme
Det finns i dag mer än 300 000 bergvärmeanläggningar med värmepumpar som i huvudsak används för att värma upp småhus. Fördelen är att man kan värma sitt hus med mindre elkraft än om man skulle värma med elen direkt. Berget eller marken lämnar normalt dubbelt så mycket energi som behöver tillföras i form av el.
Bergvärmebrunnar har oftast en diameter på mellan 115 och 165 mm. I brunnen monteras en kollektorslang som fungerar som värmeväxlare. Brunnsdjupet är vanligen 100–300 m beroende på vilket energiuttag som ska göras och på de geologiska förutsättningarna. Medianvärdet är enligt SGU:s brunnsarkiv cirka 175 m. I kollektorslangen cirkuleras en köldbärarvätska, oftast bioetanol och vatten. En del av energin i köldbärarvätskan extraheras genom en värmepump så att den fö