Hur påverkar öknen miljön
•
Öken
Öken är ett landområde med mycket sparsam nederbörd och ofta hög avdunstning som därigenom har ingen eller mycket sparsamt med växtlighet. Djur och växter i öknen är ofta starkt specialiserade och måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vatten. Öknar finns vid jordens vändkretsar, längs kontinenternas västkuster och i områden med regnskugga. Dessutom finns det polaröknar eller köldöknar på Antarktis och de nordligaste delarna av Arktis.[1]
Ökentyper
[redigera | redigera wikitext]Öknar klassificeras på en rad olika sätt som exempelvis vegetation, landskapstyp, temperatur, nederbörd och avdunstning.
Vegetation: Öknarna utmärks av sparsam eller ingen växtlighet alls. Områden med sammanhängande växtlighet kan istället kallas halvöken. När en öken övergår till stäpp eller savann är otydligt. Gobiöknen i Asien exempelvis är ur ett ekologiskt hänseende närmast en stäpp och Kalahari i södra Afrika kan betrakt
•
För en gasmolekyl är jordens yta tusentals gånger större än den formella landarean på cirka 152 miljoner kvadratkilometer. Det kan vi ana om vi förstorar ett litet sandkorn. Det är där vid ytan på kvartssand och andra naturmaterial som många kemiska reaktioner försiggår. Länge trodde forskarna att gasreaktioner bara kunde äga rum vid höga temperaturer och främst med hjälp av katalysatorer, ämnen som underlättar reaktionen.
Vi har lyckats visa att reaktionerna även sker vid rumstemperatur och att ytor på naturmaterial är mycket mer aktiva än man tidigare trott. Detta kan delvis förklaras med att dessa ytor oftast är ojämna och defekta, eftersom de blir skadade av väder och vind, vilket gynnar de katalytiska reaktionerna på ytan.
Bra katalysatormaterial är sällsynta i naturen, men deras svaga katalysverkan kompenseras av naturmaterialens enorma kontaktyta mot vår atmosfär. Det innebär att många gaser kan försvinna från luften när de reagerar kemiskt på naturmaterial som finns på jo
•
Människans påverkan på klimatet
I stort sett alla klimatforskare är eniga om att den accelererande klimatförändring vi ser i dag kommer från mänskliga aktiviteter. Vi saknar heltäckande kunskaper om klimatsystemet, men den förstärkta växthuseffekten och den globala uppvärmningen är ett faktum. Våra utsläpp rubbar naturens balans idag, och ännu mer i framtiden.
Nu ser vi effekterna av det vi gjorde på 1900-talet
Den temperaturökning vi ser idag är resultatet av de utsläpp som skett historiskt. Vi har hittills bara sett en del av den uppvärmning som den förstärkta växthuseffekten under 1900-talet kommer orsaka. Sedan industrialismens början har mängden koldioxid i atmosfären ökat markant – från knappt 280 ppm (parts per million) till över 400 ppm. Den största delen av ökningen daterar till tiden efter andra världskriget.
Haven buffrar värme – tills gränsen nås
Men inte ens med ett tvärstopp av koldioxidutsläpp skulle vi helt undvika en viss fortsatt klimatförändring. Växthusgase