Hur troliga är
•
Svartmunnad smörbult | Neogobius melanostomus
Hur lever de?
Under årets varma månader kan man finna svartmunnade smörbultar i relativt grunda vatten, men när det närmar sig vinter vandrar de ut mot djupare områden för att övervintra. Denna art trivs i en mångfald av vattenmiljöer, från sötvatten i floder och sjöar till bräckt och salta hav. I Svarta havet är den särskilt vanlig i kustnära områden med grunda vatten på stenig eller sandig botten samt musselbankar, vanligtvis på djup mellan 1,5 och 20 meter. Den förekommer i synnerhet rikligt i grunda vikar och flodmynningar.
Svartmunnade smörbultar har en unik kostvana, där de främst livnär sig på musslor, vilket är ovanligt bland andra fiskar i Östersjön. Trots detta anpassar de sig lätt till lokala födokällor. Under lekperioden, som kan upprepas upp till sex gånger mellan maj och augusti, använder hanarna bohålor som de aggressivt vaktar samtidigt som de tar hand om äggen. Svartmunnade smörbultar blir könsmogna snabbt och kan
•
Det troliga, det möjliga och det önskvärda
Det finns en ganska stor grupp futurister som på olika grunder, och med en förvånande övertygelse, beskriver hur det framtida arbetslivet kommer att se ut. De formulerar sina utsagor som om det vore sant och säkert. Det finns emellertid en ännu större grupp forskare som är kritisk till denna verksamhet. Dessa menar att det inte finns fakta om framtiden, utan bara mer eller mindre kvalificerade gissningar och önskningar.
Trots den utfärdade varningen för förutsägelser, kan det vara på sin plats att notera att samhället i viss mening är förutsägbart och att alternativet vore total osäkerhet och anarki. Har jag en föreläsning klockan 08.15 på fredag om en vecka kan man med ganska stor säkerhet anta att jag kommer att dyka upp då. Det vill säga, om inget oförutsett händer och det är här den ofrånkomliga oförutsägbarheten kommer in. Det finns alltid ett mått av oförutsägbarhet. När man fattar olika typer av beslut, utformar mål och visione
•
Invasiva arter vid vägar och järnvägar
Blomsterlupin sprider sig snabbt i Sverige.
De invasiva arterna är ett hot mot biologisk mångfald och även mot själva infrastrukturen. Spridningen av invasiva arter har fortsatt att öka under 2024 enligt Trafikverkets sammanställningar. Till exempel finns parkslide längs kusten upp till Umeå. I vissa landskap är lupinen allmän längs vägnätet. Det troliga är att läget försämras ytterligare.
Under senare år har flera invasiva främmande arter, som har hittat till infrastrukturens miljöer, spridit sig snabbt. Exempelvis sprider sig blomsterlupin, parkslide, jätteslide, jättebalsamin och kanadensiskt gullris i exponentiell takt längs Sveriges transportinfrastruktur. Blomsterlupin har på kort tid etablerat sig i hela landet och finns idag i tre cirka hälften av alla artrika vägkanter.
L