Hur får ledbrosk

Ledbrosk består av broskceller (kondrocyter) som omges av ett nätverk som kallas för extracellulär matrix. Extracellulär matrix består till största del av vatten som hjälper till att skapa en stötdämpande effekt vid mekanisk belastning och minska friktionen i leden när den rör sig. Eftersom det är cellerna som producerar och underhåller det extracellulära matrixet, behövs friska broskceller för att brosket ska fungera normalt. I extracellulär matrix hittar man bland annat fiberproteinet kollagen som fungerar som ett ramverk och agerar broskets ”armering”. Inuti själva ”armeringen” sitter proteinet aggrekan fast, vars roll är att binda vatten för att hålla brosket mjukt och elastiskt så att brosket sväller och blir till en ”kudde” i leden. Kollagenet förhindrar dock aggrekanet från att ta in för mycket vatten så att inte brosket sväller för mycket. Det är alltså bland annat samspelet mellan mängden kollagen och aggrekan som avgör broskets tjocklek.

Ob

•

Nya rön visar på ledvätskans betydelse för ledbrosket

Ledbrosket är helt väsentligt för ledens funktion. Ändå har de grundläggande mekanismerna som styr ledbroskets utveckling och underhåll inte studerats i detalj. Den nya studien på råttor visar hur celltypen synoviocyter producerar faktorer som direkt reglerar utvecklingen av broskceller och främjar ledbroskbildning.

– Denna mekanism har viktiga implikationer för ledbroskets utveckling och underhåll och kan leda till nya behandlingar mot degenerativa ledsjukdomar såsom artros (ledförslitning), men också till förbättrade metoder för tillverkning av ledbrosk i labbet, säger Ola Nilsson, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.

Publikation: “The synovial microenvironment suppresses chondrocyte hypertrophy and promotes articular chondrocyte differentiation”. Michael Chau, Zelong Dou, Marta Baroncelli, Ellie B. Landman, Ameya Bendre, Masaru Kanekiyo, Alexandra Gkourogianni, Kevin Barnes, La

•

Celler från kor används för att odla ledbrosk i laboratoriemiljö

Ledbrosk finns i alla kroppens leder. Eftersom brosk inte har några blodkärl har vävnaden en låg läkningsförmåga. När ledskador och slitage skadar eller bryter ner ledbrosket leder det till ett sjukdomstillstånd som kallas artros. 2012 hade mer än var fjärde svensk i åldrarna 45 och äldre en artrosdiagnos. I allvarliga fall kan artros innebära att patienten i praktiken förlorar allt brosk i den påverkade leden. Tillståndet orsakar smärta och orörlighet för individen och innebär också en börda för samhället i form av vårdkostnader.

– För tillfället finns inget bra botemedel mot artros, säger Janne Ylärinne, doktorand vid Institutionen för integrativ medicinsk biologi vid Umeå universitet.
– Kirurgiska behandlingar kan hjälpa när skadorna på ledbrosket är relativt små, men att helt ersätta med ledproteser är den enda tillgängliga lösningen för patienter med allvarligare artros. Men, artificiella