Hur hjälper träd jorden
•
Ny rapport visar klimatnyttan för trädgårdar
– De svenska trädgårdarna täcker en yta lika stor som Blekinges och bidrar till unika livsmiljöer och ekosystem i hela Sverige. Förutom att ge skydd och föda till otaliga insekter och andra djur bidrar även en odlad trädgård till att minska växthusgaserna. När växterna som finns i trädgården växer, tas koldioxid upp från atmosfären och binds in i träden, buskarna och inte minst i jorden med hjälp av rötterna. Alla växter, även gräsmattan utgör därför en viktig del i kolets kretslopp, skriver Riksförbundet Svensk Trädgård.
Rapporten “Trädgårdens klimatnytta och betydelse för biodiversiteten” baseras på studier och material som samlats in av Royal Horticultural Society i Storbritannien för att räkna ut kollagringen i trädgårdar. I dessa framgår till exempel vilken enorm skillnad olika delar av trädgården lagrar kol:
• Köksrabatt eller ettåriga växter: 2,5 kg/kvm
• Gräsmatta: 3,21 kg/kvm
• Buskar: nästan 20 kg/kvm
• Små
•
Bli Planetfadder
Vad är biologisk mångfald?
Biologisk mångfald kan betyda många saker, men ofta menar vi många olika arter och många olika typer av miljöer. Det kan betyda att en skog rik på biologisk mångfald har många olika väst- och djurarter. Biologisk mångfald betyder också mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Begreppet kan enklare förklaras som en bit av rik natur med många olika arter som samlever. Tack vare den biologiska mångfalden skapas ekosystem. Biologisk mångfald är därför även grunden för allt liv på jorden.
Varför är biologisk mångfald viktig?
Mångfalden av liv på jorden minskar i snabbare takt än någonsin i mänsklighetens historia. Den snabba minskningen av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot vår framtid. Även i Sverige pågår en utarmning av biologisk mångfald. Samtidigt ökar trycket på våra naturresurser både på land, i sötvatten och i havet.
Vi förstör något vi är helt beroende av. Människan överexploaterar, smutsar ner och trä
•
Skogar och klimatförändringar
Avskogningen påverkar klimatet
Förstörelsen och avskogningen av världens skogar har stor klimatpåverkan både på global och lokal nivå. Skogarna håller idag enorma mängder kol bundet i levande vegetation som exempelvis trädstammar. Även marken och jordlagren håller också många gånger stora mängder kol, till exempel består mycket skogsmark av torvlager. Torvlager som lätt börjar förmultna om träden tas bort.
När skog huggs ner och i slutänden bränns eller förmultnar snabbare än ny skog hinner växa upp blir resultatet att mängden koldioxid i atmosfären ökar. Det bidrar till att öka växthuseffekten på samma sätt som förbränning av olja, kol och andra fossila bränslen gör. I en orörd eller hållbart brukad skog sker också ett visst utbyte av koldioxid, men balansen mellan döda träd och nytillväxt är på ett större plan relativt konstant. Utsläppen av koldioxid från avskogning och skogsförstörelse uppgår till cirka 12 procent av alla växthusgaser som släpps