Hur många larver kan
•
Fjärilens livscykel
1. Parning:
Fjärilshanen söker upp fjärilshonan då det är dags för parning. Detta kännetecknas av att två fjärilar flyger runt tillsammans i en parningsdans. Efter parningsdansen sätter sig honan ner. Om hon vill para sig låter hon sig påverkas av hanens dofter, feromoner, som han avger från speciella doftfjäll som finns på framvingarna. Hanen för sedan in sin bakkropp mellan honans vingar med ett griporgan som finns längst bak på kroppen. Parningen kan pågå i upptill tio timmar. Under tiden kan fjärilarna fortfarande flyga och kan då komma undan potentiella fiender även under detta utsatta tillfälle.
2: Äggläggning:
Efter parningen lägger honan sina ägg på den växt som är fjärilens värdväxt. En värdväxt är den växt som ska bli föda för larven. Värdväxten är vanligtvis bara en eller ett par växter för varje art, därför måste honan vara en utmärkt botaniker. Genom luftkuddar på fötterna identifierar hon värdväxten. Då honan rör över bladen kan hon kän
•
Skötselråd för larv, puppa och fjäril
Tider och temperatur
Burken med larver skall förvaras i vanlig rumstemperatur. Det är mycket viktigt att burken står upprätt och inte i direkt solljus. Små temperaturskillnader påverkar utvecklingshastigheten. Vid en jämn dygnstemperatur på 21°C tar larvsadiet ca 10 dagar och puppstadiet ca 10 dagar. Är omgivningstemperaturen någon grad varmare, förkortas utvecklingstiden. På samma sätt ger kallare temperaturer en längre utvecklingstid. Om ni vet att temperaturen i klassrummet sänks under natten kan ni sätta larvburken högt upp på en hylla. Temperaturen är ofta högre närmare taket. Man kan även svepa in burken i en filt eller sätta den i en kartong med lock, nattetid.Larverna blir puppor
När det gått ca 10 dagar har larverna vuxit färdigt. Då klättrar de upp under l•
Larv
- För andra betydelser, se Larv (olika betydelser).
En larv är ett ungdomsstadium hos djur som genomgår metamorfos, som insekter, groddjur, sjöpungar, tagghudingar, vissa vattenlevande snäckor samt ål.[1] Hos insekter genomgår larven sedan en förpuppning, en fas i metamorfosen där larven utvecklas till vuxet djur.
Larven kan vara helt olik de vuxna djuren av samma art, en fjärilslarv skiljer sig till exempel från en fjäril, och skalbaggslarver skiljer sig från fullt utvecklade skalbaggar. Larver har ofta speciella organ, som de saknar som vuxna djur. Detta förekommer till exempel hos manteldjur.[2][3] Hos vissa arter kan larverna bli könsmogna utan att egentligen utvecklas till vuxna djur, till exempel hos vissa vattenlevande salamandrar (som exempelvis axolotlen, Ambystoma mexicanum). Detta kallas neoteni.
Larvens anatomi
[redigera | redigera wikitext]Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Beteckningen "larver" introducerades som zoologisk term