Skelett hur länge
•
Metastaser till skelettet kan förekomma vid alla cancerformer. Ungefär hälften av alla patienter med malign sjukdom får metastaser, och hälften av dessa får skelettmetastaser. En vanlig orsak till cancersmärta är skelettmetastaser. Spridning till skelettet sker vanligtvis via blodet (hematogent).
Skelettmetastaser kan vara lytiska (övervägande bennedbrytning) eller sklerotiska (övervägande bennybildning). Prostatacancer ger t ex oftast sklerotiska metastaser medan lungcancer ger lytiska metastaser. Ibland finns både lytiska och sklerotiska t ex vid bröstcancer. Oftast kommer skelettmetastaser sent i sjukdomsförloppet men kan ibland var första symtom på en cancersjukdom. Skelettmetastaser kan även hittas utan uppenbar primärtumör och utreds då enligt cancer av okänd primärtumör, CUP (se Cancer av okänd primärtumör (CUP) ).
Skelettmetastaser är vanligast där man har benmärg d v s i ryggrad, bäckenet, revben, övre delen av lår och överarm.
Skelettmetastaser är nästan alltid multipla
•
10 vanliga frågor vid osteoporos
Mattias Lorentzon, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg svarar på 10 vanliga frågor vid diagnos av osteoporos.
Jag har fått osteoporos-diagnos, vad gör jag nu?
– Det är bra att lära sig mer om sjukdomen och ta reda på vad man själv kan göra för att förbättra sin situation. Diskutera med din läkare om du behöver läkemedelsbehandling och andra förebyggande åtgärder.
Varför måste jag ha läkemedelsbehandling, kan jag inte bara vara försiktig så att jag inte bryter mig?
– För att behålla en allmänt god hälsa är det viktigt att bibehålla en aktiv livsstil, motionera och inte bli stillasittande. Fysisk aktivitet under säkra former är bra för att förbättra den fysiska funktionen men även bentätheten. Det räcker dock inte som behandling om du har skört skelett.
Kan läkemedelsbehandling verkligen stärka skelettet och förhindra nya frakturer?
– Ja, läkemedelsbehandling gör så att bentätheten och skelettstyrkan
•
Benvävnadens omsättning
Huvuddragen i benvävnadens reglering har under de senaste åren kartlagts, och nu utvecklas läkemedel för att minska nedbrytningshastigheten eller till och med återskapa ben [1].
Benvävnaden omvandlas ständigt genom
modellering, i vilken benets storlek och grövre morfologi ändras
remodellering – en process som svarar för omsättning av skelett och frisättning av kalcium och fosfat.
Det är just remodelleringen av moget ben som är involverad vid uppkomst av benskörhet.
Benvävnadens sammansättning
Benvävnaden bildas av osteoblaster, mesenkymala celler som närmast är relaterade till dentin- och cementbildande celler i tanden men också till fibroblaster i huden. Ben bildas initialt genom att osteoblaster syntetiserar typ I-kollagena fibrer med identisk uppbyggnad som hudens och slemhinnornas kollagen. Benmatrixen består till 90 procent av kollagen och det är sammansättningen av de resterande proteinerna som gör benet unikt [2]; som exempel kan nämnas