Hur uppstår dygn
•
Jordens historia hoptryckt till ett dygn
Jorden är mellan 4,5 och 5 miljarder år gammal. En talande bild av arternas utveckling på jorden kan man få om man komprimerar jordens ålder till ett dygn.
Att åskådliggöra tidsperspektivet
Proportionerna blir ungefär följande:
| 24 timmar = 4 800 000 000 år 1 timme = 200 000 000 år 1 minut = 3 300 000 år 1 sekund = 50 000 år |
- Mellan klockan 10 och 12 på förmiddagen börjar vissa encelliga, enkla organismer uppstå i haven. De har förmåga till fotosyntes av ljus och koldioxid, men ännu finns inget syre på klotet.
Om man vill kan man ta in en sådan där klocka som man brukar ”öva klockan” på i klassrummet och vrida visarna medan man berättar följande för eleverna:
Vi säger att jordens väckarklocka ringer klockan sex på morgonen. Dess första dygn i ”livet” (4,8 miljarder år långt) har börjat …
- Mellan klockan 15 och klockan 17 lyckas äntligen några organismer börja producera syre genom fotosyntes. Detta ger förutsättningar fö
•
Jorden: Snurriga årstider
- Rymden är kul och så, men den påverkar inte oss egentligen, eller hur? - Skojar du? Vet du hur natten blir till dag? Eller vinter till sommar? Det är solen och jorden, låsta till varandra, i rotation, som ett urverk. Det är ett urverk som formar vårt liv på jorden.
Kom och se. Jorden är rund, som en boll. En boll som snurrar och solen skiner på sidan om den. Från där vi är nu, kan vi se att en plats på jorden rör sig in i solljus, och sedan ut ur det igen. Men från jorden, ser rotationen ut som om det var solen som rörde sig, som går upp och ner.
En jord-rotation tar tjugofyra timmar. Det ger tolv timmar i mörker och tolv timmar i ljus - en natt och en dag för varje rotation. Tänk dig en lång linje som går från Nordpolen till Sydpolen. Jorden roterar runt denna linje. Det här är jordens rotationsaxel.
Om du står nära rotationsaxeln, långt norrut eller långt söderut på jorden, då ser solen ut att röra sig i en låg båge över himlen. Men om d
•
Astronomi för nybörjare
Planeterna i vårt solsystem
Det är inte lätt att förstå de enorma avstånd som det är i rymden men man kan i alla fall få en liten föreställning om vilka planeter som ligger "nära" respektive långt ifrån varandra.
Vi lägger ut ett 100 meters rep på lämplig plats, gärna med ena änden i solen och andra i skuggan. I soländen lägger vi en skylt med solen. Låt sedan eleverna placera ut planeterna (skyltar) på rätt avstånd från solen. Till sin hjälp har de en avståndstabell (se nedan) och 1 meters- samt 10 meters-markeringar på repet. Detta är en förenkling eftersom planeterna ej ligger på rak linje i rymden.
Det är heller inte lätt att förstå hur stora de olika planeterna är men om vi utgår från att jorden är stor som en mini-bandyboll kan vi få en liten aning om planeternas inbördes storleksförhållanden.
Plocka fram bollar av olika slag som i förhållande till varandra visar planeternas storlek. Vilken boll representerar vilken planet? Lägg ut bollar