Hur såg striderna
•
Hur såg ett bronsåldersskepp ut? Går det att lista ut utifrån en hällristning? Vad kan egentligen 3000 år gamla tecken berätta om dåtidens människor och deras värld?
På hällristningen vid Koppartorp i närheten av Tunaberg finns 11 skeppsfigurer. Högst upp på berghällen kan man se det största av dem. Det var också den första figuren som upptäcktes på ristningen. Skeppet är två meter långt och har en ovanlig form. Det är kraftigt uppsvängt i för och akter och har försetts med stora spiralformade detaljer. Det höggs in i berget någon gång under senare delen av bronsåldern, för nästan 3000 år sedan.
På hällristningen vid Koppartorp finns ett två meter långt skepp inhugget i berget.
Innehållet har blockats av inställningar för kakor. Ändra dina inställningar genom att klicka på kakan nere till vänster.
Fanns det ett "Koppartorpsskepp"?
Ristningen väckte vår nyfikenhet. Är detta en realistisk avbildning av ett flera tusen år gammalt skepp? Eller är ristningen
•
Hur staten Israel kom till
Konfliktens rötter går långt tillbaka i tiden. Israel är judarnas bibliska hemland och ända sedan de fördrevs därifrån under romartiden, då området kallades Palestina, har drömmen om att återvända hållits vid liv av judar i "förskingringen" (judar som levt i andra delar av världen).
Palestina erövrades av araberna på 630-talet och invånarna som på den tiden i allmänhet var kristna omvändes efterhand till islam.
Från 1517 var Palestina en del av Osmanska riket (föregångare till dagens Turkiet). De flesta invånarna var araber. Nästan alla judar hade fördrivits av romarna på 100-talet efter Kristus och nu fanns få kvar, främst i Jerusalem. Hela området kallades Palestina eller Det heliga landet. Området utgjorde ingen politisk enhet och hade inga fasta gränser.
Mot slutet
•
Fråga forskaren
12.3.2024
TEXT: Pamela Friström
Vad är tillåtet i krig?
Vilka regler styr i krig? Är inte krig alltid olagligt? Vad händer när ett land struntar i reglerna?
”Krigets lagar, också kallad internationell humanitär rätt är de överenskommelser och principer som stater och individer måste följa i väpnade konflikter”, berättar Albert Vlodder, doktorand i juridik vid Åbo Akademi.
”Lagarna bygger på principer som militär nödvändighet, distinktion och proportionalitet. Lagarna är uppdelade i två kategorier: lagar som reglerar när en stat får använda våld för att starta ett krig (jus ad bellum), och lagar som reglerar hur striderna bör föras (jus in bello). Reglerna syftar till att så långt som möjligt minska konsekvenserna av krig.”
Hur kom reglerna till?
”Många av våra moderna krigslagar, exempelvis de som återfinns i FN:s stadga och Genèvekonventionerna, undertecknades efter andra världskriget. Det internationella samfundet ville förhi