Häxjakt arthur miller
•
April 1952, Dramatikern Arthur Miller kör sin bil från New York mot Salem, Massachusetts, där han ska studera förhörsprotokollen från en häxprocess 260 år tidigare. Han tar omvägen förbi Connecticut för att träffa sin älskade vän, teater- och filmregissören Elia Kazan. Det blir ett bittert möte. Kazan har just varit kallad till kongressens rättegångsliknande förhör om ”oamerikansk verksamhet”, i klartext: samröre med kommunistiska organisationer.
Sedan Kazan vägrat besvara de konstitutionsvidriga frågorna hotas denne nu av yrkesförbud. Miller inser sin väns skräck inför att berövas kreativiteten, själva livsluften, men blir förstämd när Kazan berättar att han ändrat sig och tänker ange några före detta kollegor för att kunna fortsätta arbeta. Senare, på vägen hem från Salem, hör Miller nyheterna om Kazans vittnesmål i sin bilradio.
Trettiofem år efteråt finns bitterheten kvar. I självbiografin Tidskurvor från 1987 skildrar Miller händelserna med en blandning av sorg
•
Recension av Häxjakten på Dramaten och Stockholms stadsteater
När Dramatenoch Stockholms stadsteater drivs till samarbete på grund av renovering av sina ordinarie huvudscener blir det så lyxigt att jag baxnar. Nästan tjugo personer på scenen, en ensemble av idel enastående skådespelare, som nästan alla skulle kunna bära en huvudroll, men här istället arbetar kollektivt i ett alldeles ypperligt orkestrerat verk. Det är svårt att avgöra om det är ämnet, Arthur Millers text eller respekten för varandra som gör det, men jag har sällan sett så många skådespelare arbeta med sådan ödmjukhet inför varandra och sitt material.
En efter en träder de in i handlingen och i det enkla scenrummet bestående av kyrkbänkar, en hyvelbänk och en enorm ljusrigg. De som tidigare stått på scenen ger plats för nya stämmor – Häxjakten är ett stort ensembleverk, som Alexander Mørk-Eidem har regisserat, för att inte säga dirigerat med stor briljans.
Pjäsen må vara förlagd i häxförföljelsernas Salem
•
Strålande skådespeleri av alla inblandade
Claes Wahlin ser Arthur Millers Häxjakten på Elverket
Uppdaterad 2021-05-27 | Publicerad 2019-09-16
Häxjakter har präglat historien sedan urminnes tider. Föreställningar och vidskepelser som adlas till obevisade sanningar och bryter itu ett samhälle är inget som kan slängas på historiens skräphög. Strukturerna går igen, hur en värdegemenskap eller ideologi hotas när den vänds emot sig själv, när rädslan för att hysa fel uppfattning får alla att peka finger, även mot sig själva.
Den omtalade processen i början av 1690-talet i det puritanska samhället Salem, New England, var en av de sista, där åtminstone 25 människor avrättades. När Arthur Miller utifrån den händelsen skrev pjäsen Häxjakten i början av 1950-talet pågick en modern, ökänd process, där Joseph McCarthy och hans hantlangare Roy Cohn sökte fälla så många som möjligt i processen mot kommunister i avdelningen för antiamerikanska aktiviteter, HUAC.
På Elverket