Hur sprids körsbärsträd
•
Trädgård Fruktträdskräfta
Fakta fruktträdskräfta
Motståndskraftiga äppelsorter
Ödesdiger beskärningshysteri
Bruksanvisning och recept för höst- och vårbesprutning med kalkmjölk eller burgundervätska
Kraftigt angrepp av fruktträdskräfta på äppelträd. Foto: Lotta Flodén
Text: Jonas Grundberg
Den finns nästan överallt – fruktträdskräftan. Och den sprider sig rekordsnabbt. Här ger Jonas Grundberg välbeprövade tips på hur man kan göra för att förebygga och hantera smitta i sin fruktträdgård.
Fruktträdskräfta, Neonectria ditissima (tidigare Nectria galligena), är en svampsjukdom som framförallt drabbar äppelträd i våra fruktträdgårdar. Tyvärr sprider sig sjukdomen kraftigt i dag. Det räcker inte längre med de allmänna och välmenande råd om beskärning, dränering av jord med mera, som ges till de som fått sina fruktträd smittade. Vi behöver utveckla nya kunskaper och nya metoder för att få kontroll över situationen.
Jag vill propagera för ett miljövänligt sätt att minska spr
•
11 saker du inte visste om körsbärsblommor
Vackrare vårtecken är körsbärsblommorna är svårt att hitta. Mest kända plats för det i Sverige är för många Kungsträdgården i Stockholm, som under april månad brukar bli en explosion i rosa, och fylla nätet med härliga blombilder från alla besökare. Men visste du att körsbärsblomman långt ifrån bara är rosa? Det och mycket annat får du veta här:
1. När är körsbärsblommans dag 2019?
Själva blomningsdagen brukar fastställas när 70 procent av körsbärsträden har blommat ut, och det varierar från år till år. I Tokyo är genomsnittsdatumet den 26 mars medan blomningen i norra Japan inträffar ungefär en månad senare. I Sverige sker det alltid i april och blomningsperioden kan vara upp till 14 dagar. I Sverige är körsbärsblommans dag den 28 april 2019.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
2. Japans nationalblomma
Körsbärsblomman som heter ”sakura” i är så mycket mer än en symbol för våren. Där är den ett jättefenomen och symbolise
•
Körsbär
Körsbär är stenfrukten för vissa arter i plommonsläktet. Dessa arter bildar ingen systematisk grupp. Stenen (kärnan) kan vara 0,5–1 cm stor och ligger inbäddad i bärets röda eller gul-röda fruktkött. Den sprids av fåglar och av människor som uppskattar den aromatiska frukten.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Man skiljer bland annat mellan sura (se surkörsbär, där klarbär är en sortgrupp[1]) och söta körsbär (se sötkörsbär, även benämnd fågelbär,[2] där odlade varianter kan kallas bigarråer[3]). Man äter körsbär råa, men även som kompott och marmelad, eller i fruktyoghurt och bakverk. Körsbärsäsongen är kort, men körsbär kan konserveras länge genom inkokning eller djupfrysning. Körsbär syltas även och säljs som så kallade cocktailbär, inlagda i sockerlag.
Soppa eller saftkräm på körsbär kan tillagas med kärnorna kvar i frukten ("spottsoppa") och vid tillagning av saft silas kärnorna bort med skalen när de sönderkokta bären pressas. Men fö