Hur vatten sträng av
•
Ta hand om dagvattnet
Vid Lugnets terrass i Hammarby sjöstad ligger en dagvattenanläggning som renar dagvattnet som kommer från närliggande gator i området.
Det är en så kallad våtmarksanläggning som består av en damm, omsluten med en flytande vassbädd. Dagvattnet renas i anläggningen och minskar mängden miljöbelastande ämnen att hamna i Hammarby sjö, inte minst fosfor och kväve samt tungmetaller som koppar och zink.
Bilden visar anläggningens utformning och hur reningen går till i tre steg. Totalt sett består den av en djupare dammdel och en grundare våtmarksdel med planterade växter som bidrar till reningen.
- Precis innan dagvattnet når dammen passerar det en oljeavskiljare. Här skiljs olja och andra föroreningar bort från dagvattnet. Vid större regn kan delar av dagvattenflödet passera för att inte överb
•
Skredkänslighet i olika jordarter
Nedan presenteras olika jordarter i relation till skredrisk. Mer om jordarter i allmänhet kan du läsa på sidorna om Jord under "Om geologi":
Jord
Lera och kvicklera
Lera har stor förmåga att suga upp och hålla kvar vatten. Uppsugningen sker mycket långsamt. Vattenhalten är en av de faktorer som bestämmer hur stabil lerjorden är. Ju mer vatten den innehåller, desto större är risken för att marken ska börja röra på sig. Om leran är så kallad kvicklera kan den bli helt flytande.
Kvickleror är en speciell typ av leror som framför allt finns i Västsverige. De är normalt sett relativt stabila men blir de utsatta för vibrationer eller ökad belastning, kan de bli mycket lösa. Flera stora skred i Västsverige är av kvickleretyp. SGU utvecklar nu, tillsammans med SGI och Trafikverket, en metodik för a
•
Viva vatten – Städa stranden
Utomhus
Varje år flyter det i land 8 000 kubikmeter skräp längs Sveriges kust.
Publicerad 26 mar, 2021 • 3 min att läsa
Stöd våra hotade vatten!
Ge en gåvaHav och sjöar är livsviktiga för vår överlevnad. Bidra till vårt arbete för en tuffare miljöpolitik och skydd av känsliga arter, kuster och havsområden.
Problem
Många stränder är väldigt skräpiga. Plast i olika former är det vanligaste skräpet på stranden. Plastskräpet består av allt från stora plastföremål och plastförpackningar ner till pyttesmå bitar av mikroplast. Djur kan trassla in sig och skadas av skräpet. Det är också vanligt att djur råkar äta skräp – många fåglar och havslevande däggdjur har plast i magen. Plastskräp som hamnar i magen på djur blir kvar och blockerar utrymmet så att djuren får i sig för lite riktig mat.
Plast bryts ner väldigt långsamt. Det kan ta flera hundra år innan plasten som skräpar ner i våra