Hur stort är kvinnans
•
Kakor på scb.se
På denna sida
Sveriges befolkning består av alla som är folkbokförda i Sverige. Statistiken baseras på de uppgifter om folkbokförda personer som Skatteverket lämnar till SCB.
Befolkningen i Sverige
Slutet av året (avser 31 december 2023)
| År | Kvinnor | Män | Totalt |
|---|---|---|---|
| 2023 | 5 239 188 | 5 312 519 | 10 551 707 |
I våra statistiknyheter kan du läsa mer om befolkningen i Sverige.
Befolkningsutvecklingen
Under 2000-talet har befolkningen vuxit. I augusti 2004 blev vi 9 miljoner i Sverige, och i januari 2017 passerade vi 10 miljoner. Hur befolkningens storlek förändras beror på hur många som föds, dör, invandrar och utvandrar.
Invandring
Invandring är en varaktig flyttning till Sverige från ett annat land som registreras i folkbokföringen. Invandringen har ökat under 2000-talet. År 2016 var den totala invandringen den högsta någonsin. Då invandrade över 163 000 personer. Siffran minskade sedan kraftigt under 2017, till drygt 144 000 personer, och har
•
Senast uppdaterad: 2024-10-07
Sysselsättningsgraden bland kvinnor i EU ligger på 70,2 procent för åldersgruppen 20-64 år. Det är 10,2 procentenheter lägre än bland män i samma ålder. I Sverige är sysselsättningsgraden bland kvinnor i åldersgruppen 80,2 procent, vilket är den tredje högsta i EU. Lägst är sysselsättningsgraden i Italien där endast 56,5 procent av kvinnorna arbetar.
I samtliga av EU:s medlemsländer har kvinnor en lägre sysselsättningsgrad än män. Bland kvinnor i åldern 20-64 år låg EU-snittet på 70,2 procent år 2023 vilket kan jämföras med 80,4 procent bland män. Inför år 2020 satte EU upp ett sysselsättningsmål som säger att 75 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år ska vara sysselsatt, det vill säga ha anställning eller vara egenföretagare. För att uppnå det målet är det viktigt att fler kvinnor kommer in på arbetsmarknaden.
I många länder är skillnaden mellan kvinnors och mäns sysselsättningsgrad stor. Den största skillnaden inom EU återfinns i Grekland där
•
Forskning om kvinnor och män på arbetsmarknaden
I Sverige deltar idag nästan lika många män och kvinnor i arbetskraften, det vill säga de arbetar eller söker arbete.
Under 1920–1970-talet ökade först kvinnor utan barn sitt lönearbete, men i och med 1970-talets familjepolitik blev det möjligt för alla kvinnor att lönearbeta. Fyra reformer under 1970- och 80-talen har bidragit till det höga svenska kvinnliga arbetskraftsdeltagandet: den inkomstbaserade föräldraförsäkringen, den utbyggda offentligfinansierade barnomsorgen, rätten att behålla arbetet efter föräldraledighet, samt den borttagna sambeskattningen inom hushållet.
Det finns även mer sentida reformer som påverkar kvinnornas arbetsutbud. När bostadsbidraget reformerades 1997 så att det blev mer lönsamt för båda makarna att arbeta steg till exempel de gif